Det är inte länge sen vi hade snö på vinden (och vi kanske hinner få det igen innan våren kommer på riktigt), men i morse upptäckte jag att vitlöken som jag satte så sent som i slutet av november och i början på december redan är på väg upp!

Visst är det kul!!!!

Men varför känns det SÅÅÅÅ kul att se det man planterar gro? För min del tror jag det handlar dels om tillfredsställelsen att skapa någonting (även om jag ju egentlig bara har en väldigt liten del i den processen) dels går jag ju enormt igång på det här med självförsörjning. Det ska bli såååå gött med egenodlad vitlök!

Om inta löken blir totalt nedtrampade av rådjuren och inte hönsen äter upp dem, kommer det med andra ord finnas vitlök att köpa i gårdsbutiken till sommar 😉

Jag hann visserligen bara sätta 250 klyftor, så det blir först till kvarn…