Senaste
veckorna har stått i förkylningens tecken, samtidig som jag har jobbat på att
göra klart jordkällaren i form av en gödselränna i gamla grisstallet (se
inlägget: Vinterförvaring av rotfrukterna) samt att skörda så mycket som
möjligt innan tjälen går i jorden här i södra Sverige (se inlägget:
Rödbetsblastsallad och persiljepesto i december).

Det
känns därför inte alls dags att redan börja fundera på nästa års skörd nu, mitt
i december. Och även om många människor höstsår lite allt möjligt känner jag
mig allvarligt talat inte riktigt klar med 2014 än. Men faktum är, att om vi
vill kunna äta egen vitlök nästa är det hög dags att få den i jorden nu. Och i
jorden kom en del av den, fast en storm kom emellan också…

Förra
hösten hade jag inte tillgång till vår åker än (den var utarranderat till
årsskiftet), så då sattes vitlöken i trädgården (se inlägget: Vitlöken tittar
fram
), men i år var det åkern som gällde!

Och i
år blir det 2 olika sorter. 5
vitlökar av sorten Thermidrome införskaffade nämligen från John Taylor (tv-personlighet och trädgårdsmästare vid Malmö
Slottsträdgård). Efter försiktigt att ha delats blev dessa 5 vitlökar till allt
som allt 63 klyftor, som (om allt går väl) blir till 63 underbara hela vitlökar
nästa år.

Dessa
sattes i början på veckan 6 cm djupt och med 15 cm mellan klyftorna på (den
väldigt ogräsdrabbade) åkern:

Tanken
var att i år dessutom köpa på mig (riktigt) kontrollerat och virustestat
utsäde, fast jag hittade inte ekologisk utsädesvitlök någonstans…???? Och när
då plötsligt almanackan fick mig att inse att vi var i slutet på november blev
paniklösningen samma som sista år: maken köpte 15 ekologiska vitlökar åt mig i
snabbköpet.

Fördelen
är såklart att de faktiskt är ekologiska, men stora nackdelen är att de är från
Spanien, och därför sannolikt trivs mycket bättre i ett varmare klimat. Men jag
ska se till att gödsla den bättre än vitlöken jag hade i trädgården – och får
då kanske se till att köpa ”riktigt” utsäde nästa år.

De spanska
klyftorna hann jag inte sätta, då det plötsligt varnades för inkommande storm över
landet. Det var därför viktigare att försöka stormsäkra gården lite och
förbereda oss själva för stormen. Detta gjordes genom att se till att alla
portar var väl stängda, jag tömde gödselbrunnen för vatten så den inte skulle
rinna över och vi tog ner uppbindningarna för tomaterna (som ändå hade slocknat).
Inne tappade vi upp både dricksvatten och spolvatten till toaletten (vattenpumpen
går på el) samt letade upp sterinljus och ficklampor i fall strömmen skulle gå.
Dessutom såg vi till att mobiltelefonerna var fulladdade och tog in brädor att
spika för fönsterna om de skulle gå sönder.

Under
fredagkvällen tilltog blåsten, och stormen var som värst hos oss mellan klockan
23 på kvällen och 01 på natten. Men som tur var skonade denna storm oss jämför stormen
Simone för drygt 1 år sedan, där taket blåste av både bostadshuset och på flera
ställen av ekonomibyggnaderna.

Så nu
kan jag fokusera på resten av vitlöken som ska i jorden – helst denna kommande
veckan! Och
gärna 260 klyftor allt som allt. Mmmm det ska bli gott med egna vitlökar igen
nästa år!