Genevad Nygårds blogg

Någon
hade tipsat Laholms Tidning om vår personliga resa från storstaden till en gård
på landet, så de ringde för några veckor sedan och ville göra ett porträtt av
mig.

Resultatet
ses i tidningen idag:

Vinkeln är att jag enbart har bott i storstäder hela mitt liv, men nu försöker bli självförsörjande genom att odla våra egna grönsaker och ha egna djur att slakta.

Men de
fick också med att jag ska öppna en gårdsbutik under sommaren och att
skolbarnen från Genevadsskolan har satt en egen ekologisk potatis här (se
inlägget: Skolbarnen sätter potatis).

Jag måste
erkänna att det känns väldigt kul att andra verkar intresserade av det man
själv brinner för!

De
varma dagarna har satt sin prägel på åkern, där växterna börjar titta upp ur
jorden, vilket känns jättekul!

De
förgrodda potatisarna har sina första fina rosetter:

De späda bladen av haverrot och svartrot står som fina strån på rad:

Och
den första blasten från morötterna sträcker sig mot solen:

…dock
domineras åkern just nu av ogräs (allt det gröna på bilden nedan)…

Och
enligt min väldigt skickliga konsult från Växa Sverige (tack Pauliina!) har jag
drabbats främst av hampdån, som sannolikt såddes in förra året, när grannen som
arrenderade marken sådde in vall.

Och då det gäller ta ogräset innan det blir för stort och svårhanterligt står
det rensning (för hand och med skyffeljärn) på menyn de närmsta veckorna –
särskild bland skolbarnens potatisar som känns som det viktigaste på min åker
just nu! (se eventuellt inlägget: Skolbarnen sätter potatis).

Men samtidigt prisar jag mig lycklig över att det inte
är hårgängel jag har hemsökts av (ett fruktat ogräs som kan ta över ekologiska
odlingar totalt)!

Senaste
dagarna har det varit väldigt varmt och somrigt här i södra Halland med över 20
grader, vilket bland annat resulterade i att barnen och jag sprang runt
barfota ute och barnen svalkade fötterna i dammen jag har grävt fram: underbart! (läs
eventuellt inlägget: Att gräva fram en damm…)

Men
det innebar också att det blev så torrt på åkern att jorden började spricka.

Så för
att hjälpa alla grödor som redan är i jorden var jag tvungen att börja vattna.
Men för att inte använda för mycket av vårt dricksvatten (vi vet inte riktigt
hur mycket tillflöde det är i brunnen så vi är oroliga för att det ska ta slut)
började jag använda vattnet från en gammal uttömt gödselbrunn som numera bara
innehåller regnvatten.

Gödselbrunnen
är ganska farlig då den är i marknivå, 2,5 meter djup och delvist utan lock.
Barnen får därför inte leka i närheten av den alls och jag vill tömma den helt
så att man åtminstone inte drunknar om man ramlar i den.

Fast
när jag kopplade spridaren jag hade köpt till slangen fungerade den inte,
varför jag istället körde hemgjorda lösningen med en sprutpistol på en grep som
jag flyttar med jämna mellanrum.

För
att förenkla bevattningen av drivbänkarna och de växter som står på framsidan
av huset tog jag dessutom fastighetens äldsta brunn i bruk.

Denna
brunn finns på gårdsplanen och väggarna är uppbyggd av stora gamla stenar. Den används
inte i vårt hushåll och vi vet inte när den var igång senast.

Vi har
ingen aning om huruvida det finns ett tillflöde i brunnen, men oavsett känns
det bra att försöka använda upp de vattentillgångar som finns på plats innan vi
börjar vattna med dricksvattnet.

Idag satte
barnen från den lokala skolan en egen ekologisk potatis här på Genevad Nygård.

Det
hela började när jag för 4 veckor sedan levererade 60 potatisar av sorten
Maestro till skolan. Dessa delades ut till barnen och har legat till förgroning
sedan dess:

Barnen
har gjort egna namnlappar som lärarna har laminerat och satt fast på pinnar så
att barnen kan följa sin EGEN potatis.

Innan
barnen satte potatisarna pratade vi om att odla sin egen mat samt om att det
känns bra att vi inte använder kemiska bekämpningsmedel på våra ekologiska
potatisar.

Sedan
grävde barnen 10 cm djupa hål och la försiktigt ned potatisarna.

Till
slut föste de över jord och satte dit sina pinnar.

Om 4
veckor kommer barnen tillbaka och kupar sina potatisar, för sedan i juni att
skörda sina egna potatisar och ta med hem innan sommarlovet. Nu hoppas vi bara
att vädret (alltså värmen) är med oss, så skörden blir bra!

Och
jag måste erkänna att jag blir på gott humör av alla fina namnpinnar på min
åker!

Samma
dag som jag hade bestämt mig att göra nässelvatten (typ en av de bästa
gödselsorterna man kan göra själv) upptäckte vi att det i gödselrännorna i
gamla svinstallet finns en underbar och väldigt välbrunnen 15 år gammal gödsel
från grisarna som gick där en gång i tiden. Och gissa om jag jublade???

Det
var i samband med min pappas renovering av den blivande gårdsbutiken att han
upptäckte gödseln.

Det överste
skiktet var en torr massa som verkar ha fungerat som lock för under detta finns
minst 20 cm väldigt fin och fortfarande fuktig mulliknande gödsel.

Gödseln
kommer jag använda i både drivbänkarna (till tomaterna och gurkorna) och ute på
åkern.

Fast
jag gör även nässelvatten – som i princip bara består av nässlor och vatten (se
receptet på hemsidan). Detta kan jag vattna med inomhus.

Nässelvattnet
luktar ganska illa, så jag har det i en tunna med lock bredvid komposten. Men
det är en väldigt bra och lättlagat gödsel! Dock är det viktigt att späda ut
den med vatten (ungefär 1 del nässelvatten – 9 delar vatten) så att den inte
blir för starkt.

Med
tanke på alla bra recept som kan göras på nässlor (se exempelvis Nässelsås och
Nässelsoppa på hemsidan) kan det kännas lite fel att slösa med dem genom att
göra gödsel. Men vi har gott om nässlor på vår gamla gård och på det här sättet
bidrar de till att vi får fina grönsaker att äta i sommar.

Vi
hoppas att alla haft en underbar påsk 2014. Här följer några aktuella stämningsbilder
från vår gård.

Gurkorna
står i blom och är till avhärdning på trappan:

Betorna
tittar upp i drivbänkarna (se också inlägget: Första grödorna är i jorden!):

Lönnen
blommar:

Vinbären
blommar:

Fåglarna
har flyttat in i de nygjorda holkarna (se också inlägget: Bo för fåglar och
insekter):

Hönsen
reden är fulla av ägg:

Och i
fönsterkarmen frodas tomater och chili (se också inlägget: Årets första
såddar):

Våren
är med andra ord på gång här i södra Sverige och vi ser fram emot vårt första
odlingsår på Genevad Nygård!

Det
har visserligen varit en väldigt mild vinter (åtminstone här i södra delen av
Sverige) fast jag var ändå lite förvånat över att alla örter som jag i panik
slängde ned i jorden fram för huset precis innan frosten kom har överlevt
vintern. Här ska det tilläggas att jag INTE har gjort NÅGONTING för dem allt
utöver att sätta dem i jorden.

Örterna
fick jag när jag praktiserade på den underbara oasen Källdalens trädgårdar (www.kelldalen.se) – där Susanne och John på
väldigt skickligt vis bedriver småskalig ekologisk odling (jag kan varmt
rekommendera att åka in förbi dem!). Jag blev därför väldigt glad när både
oregano och citronmeliss började titta upp ur jorden för några veckor sedan:

Men då
jag ska göra 3 drivbänkar till (se inlägget: Hemgjorda drivbänkar) så att det
finns bänkar på hela husets framsida var jag tvungen att flytta på örterna. Och
vilken plats är då bättre än den blivande örtagården i trädgården (se inlägget
också: Sticklingar av vinbär)?

Det är
i örtagårdens blåa fält som vitlöken numera står ståtlig redan (se eventuellt
inlägget: Vitlöken
tittar fram!).

Jag
grävde därför bort en del av grässvålen på en av de blivande bäddarna (markerat
med en röd prick på bilden ovan) och satte ned örterna:

Och om
de överlever flytten har jag lovat dem att jag ska invintra dem bättre
kommande vintern!

Eftersom
nattfrosten verkar ha sluppit tagit om oss här i södra Halland har jag börjat
sätta mina 650 kg. potatis (se också Planeringen av första odlingsåret).

Jag
markerar upp raderna med snören så att så att det blir någorlunda rakt. Det är
70 cm mellan raderna och 25 mellan plantorna. Snörena är kvar efter
planteringen för jag på så sätt undviker att trampa ned de späda plantorna och dessutom
ser vart jag ska gödsla.

Då jag
inte har maskiner (eller hästar) än görs allt för hand. Jag börjar med att dra
upp de 42,5 meter (!) långa fårorna som är ungefär 10 cm djupa; potatisen läggs
i fåran och till slut krattas det jord över.

För
att det inte ska bli för tungt arbete och för att inte jorden ska klumpa ihop sig
måste marken vara väldigt torr. Jag fick ett tips av min granne som er erfaren
bonde att man inte ska så förrän jorden är så torr att det dammar – och om
jorden klumpar ihop sig under dina skon är den för blöt!

Jag
har än så länge bara hunnit sätta 50 kg (= 170 radmeter) så det finns att göra
de närmsta dagarna! Av dessa förgrodda jag 25 kg i dagsljus inomhus 4 veckor
innan planteringen. Tanken är att dessa ska komma snabbare så att jag
förhoppningsvis har potatis att sälja på Bondens egen Marknad i Halmstad redan
31 maj.

Dessutom
har jag lämnat 60 potatis som nu ligger till förgroning på sonens landsbyskola
(med bara 45 barn). Dessa ska barnen (och lärarna) komma att sätta, sedan kupa
och till slut skörda. Barnen får på så sätt följa sin egen ekologiska potatis
från jord till bord.

De har
haft lite om potatisar och odling på skolan, så jag kom på att de jo kunde
komma och göra det på riktigt hos mig, när jag nu ändå ska sätta 650 kg.
potatis i år. Jag ser fram emot att prata lite om ekologi och odling med dem!