Genevad Nygårds blogg

Jag
har tidigare hyllat olika sorters ogräs (i inläggen: Ogräsfrön till oss och
hönsen, Svinmållan äter vi upp!, Nässelsoppa, Kirskålspesto och Stekt lax med
nässelsås) – och det ligger flera recept på både mat och gödsel av ogräs på
hemsidan.

Men nu
är det dags att hedra blasten på flera rotsaker/ lökar som ofta glöms bort som
föda. I vår gårdsbutik säljs flera av grönsakerna med blasten kvar, och det är
inte bara ett tecken på att de är nyskördade – blasten går i flera fall att äta!
Fast för att undvika bekämpningsmedel rekommenderar jag dock att bara äta
blasten från ekologiskt odlade grönsaker som våra grönsaker är.

Den
gröna blasten av både vitlök och vanlig lök kan klippas ned i sallad, i
omeletten, och så vidare, fast använd inte för mycket av den medan löken står i
jorden – då blasten behövs för att löken ska utvecklas bra. Blasten har en
mildare smak än själva löken.

Blasten
av nyskördade (ekologiska) morötter är ganska mild och har många
användningsmöjligheter:

Den kan hackas ned i vanlig sallad, i potatissalladen, i/på omeletten eller stekas ihop med förslagsvis bönor, eller ensam och smaksättas med till exempel vitlök.

Också
rödbetsblasten (som är släkt med mangold) går att äta, även om man inte ser den
så ofta i butikerna som man ser morotsblast.

Här på Genevad Nygård äter vi den
ofta hackat och stekt med vitlök och citronsaft som en ljummen sallad – och om
man vill lyxa till det kan man ha i exempelvis fetaost eller annan god ost (se
receptet på hemsidan). En kund i gårdsbutiken berättade att hon hade stekt den
med lite vinäger och serverade den med hackade nötter och fetaost ihop med
pasta – mums! Var dock uppmärksam på att rödbetsblast innehåller ganska mycket nitrater
varför man inte bör ge den till barn under 1 år.

Så rata inte blasten nästa gång du köper färska grönsaker – utan ät upp
den; då är du med att minska matspillet OCH du får dessutom mer mat för
pengarna! Vissa påstår till och med att blasten har högre näringsvärde än
exempelvis rötterna!

Men kom ihåg att om du inte äter upp grönsakerna samma
dag du köper dem, klipp då av blasten och förvara den i en plastpåse för sig så
att den inte drar ur saften och kraften av grönsakerna. Smaklig måltid!

Det
växer så det knakar just nu. Potatisarna börjar ha blomställningar så jag
hoppas att det finns att för skolbarnen nästa vecka!

I
drivbänkarna håller bönorna och betorna på att spränga lådorna, så jag har
börjat plantera ut dem på åkern så vi kan få ned tomaterna och gurkorna i
lådorna.

På
åkern har vi fortfarande MYCKET ogräs, så det rensas varje dag. Dock försöker
jag att se det positiva i havet av ogräs: en del av det kan ätas upp! Bland oceanen
av hampdån (som jag inte har någon omedelbar användning för) finns nämligen en
liten andel svinmålla (Chenopodium album) som
faktiskt har ätits av människor och djur sedan urminnes tider.

Svinmållan är ganska mild och kan användas där
du vanligtvis använder spenat. Denna vecka har vi ätit den som vanlig sallat
vid 2 tillfällen (och 3 åriga dottern ÄLSKER den) och smörstekt med vitlök som
tillbehör till omelett (detta var maken VÄLDIGT försjust i). Receptet på
smörstekt svinmålla med vitlök finns här (nedan en bild på mållan som sallat).

Det
ända ”aber” jag ser med svinmållan är att den är ganska duktig på att skapa
avkommor. Den får med andra ord stora fröställningar och jag har läst mig till
att fröna kan hålla i jorden i upp till 20 år!!! Dock kan fröna också ätas av
båda människor och djur, men jag ska försöka skörda så mycket jag kan av mållan
innan den frösätter sig. Men inget ont som inte har nått gott med sig!

Igår
(torsdag) var det dags att skörda brännässlor från naturens fantastiska
egna
skafferi igen. Av dem gjorde jag en god och krämig nässelsoppa.

Soppan
är baserat på en ljuvlig hemgjord kycklingbuljong som jag gör av
skrovet när vi har ätit kyckling – och det känns faktiskt kul att även ta till
vara på kycklingskrovet!

Nässelsoppan
serverades med egna kokta ägg och ett hembakat glutenfritt bröd – och jag ser
fram emot att kunna göra den på enbart egna råvaror. Receptet finns på hemsidan.

Trött
på kirskålen i trädgården? Eller har du tillgång till ett friväxande
kirskålsland någonstans – varför inte plocka den och göra en underbar pesto av
den?

Jag
har redan hunnit göra kirskålspesto två gånger denna vår – och det är
jättegott!

Vi har
väldigt mycket kirskål i bland annat trädgården, så jag såg till att plocka de
späda skotten där jag minst vill ha dem – nämligen i den kommande blomrabatten
(har inte hunnit anlägga den än).

Och
kirskålen har inte hunnit bli en fiende än (fast det kanske kommer?) – för jag
tycke om att tillgång till denna frodande växt som fördes till Sverige som
läkeväxt en gång i tiden av munkarna.

Kirskålen är inte bara vitamin- och
proteinrik – den sköter dessutom sig själv och är en av de första växterna vi
kan skörda på våren. Så hos oss kommer den och brännässlorna få växa på utvalda
platser (även om de knappast stannar där, men det är absolut värd ett försök!).

Kirskålspeston
är helt underbar till pasta, men kan också ätas till exempelvis stekt fisk
eller kött. Vi har bland annat ätit den till en hemlagat omgång fish n’ chips (stekt fisk med
pomfritt).

Receptet
ligger på hemsidan.

Om man har tillgång till nässlor från ett oförorenat område (alltså inte nära stora vägar) har man också möjlighet för att njuta av rätter gjort på en av naturens eget skafferis goda örter.

På vår gamla gård har vi gott om nässlor, och första skörden gjorde jag igår. Av nässlorna gjorde jag nässelsås som vi åt till stekt lax och pasta – mums!. Receptet på såsen finns på hemsidan.