En av de underbara sakarna med att köpa en gammal lantbruksfastighet är att man med
jämna mellanrum upptäcker glömda och undangömda skatter (som jag också gjorde
när jag gjorde iordning hönsens bostad; se: I väntan på hönsen ). Under hösten
upptäckte jag till exempel en totalt igenvuxen damm i trädgården.

Dammen
var svår att se i sommarens grönska, men här är en bild från februari:

Under barnens
sportlov började vi att gräva fram den. Dammen var fylld med förmultnade löv
vari den fina vintergröna (Vinca minor)
hade spridit ut sig. Härutöver hade en fläder (Sambucus nigra) rotad sig.

Efter
ett tungt jobb ser man nu äntligen hur stor dammen egentlig är: ungefär 2,5 x
3,5 meter och 0,5 meter djup. Men då dammens betongstomme har spruckit på flera
ställen kommer jag försöka gjuta ett tunt lagar betong för att reparera den.
Tanken är att våra kommande ankor kan ha den som plaskdamm och att våra blivande
bin kan dricka vatten här.

Flädern
jag grävde upp sparade till en kompis; så nu är det bara att hämta den, Helena!
Och om någon vill ha lite vintergröna, är det bara att säga till!