Det
växer så det knakar just nu. Potatisarna börjar ha blomställningar så jag
hoppas att det finns att för skolbarnen nästa vecka!
I
drivbänkarna håller bönorna och betorna på att spränga lådorna, så jag har
börjat plantera ut dem på åkern så vi kan få ned tomaterna och gurkorna i
lådorna.
På
åkern har vi fortfarande MYCKET ogräs, så det rensas varje dag. Dock försöker
jag att se det positiva i havet av ogräs: en del av det kan ätas upp! Bland oceanen
av hampdån (som jag inte har någon omedelbar användning för) finns nämligen en
liten andel svinmålla (Chenopodium album) som
faktiskt har ätits av människor och djur sedan urminnes tider.
Svinmållan är ganska mild och kan användas där
du vanligtvis använder spenat. Denna vecka har vi ätit den som vanlig sallat
vid 2 tillfällen (och 3 åriga dottern ÄLSKER den) och smörstekt med vitlök som
tillbehör till omelett (detta var maken VÄLDIGT försjust i). Receptet på
smörstekt svinmålla med vitlök finns här (nedan en bild på mållan som sallat).
Det
ända ”aber” jag ser med svinmållan är att den är ganska duktig på att skapa
avkommor. Den får med andra ord stora fröställningar och jag har läst mig till
att fröna kan hålla i jorden i upp till 20 år!!! Dock kan fröna också ätas av
båda människor och djur, men jag ska försöka skörda så mycket jag kan av mållan
innan den frösätter sig. Men inget ont som inte har nått gott med sig!
